Godnatt. Även fast jag är irriterad och besviken, så ska jag faktiskt gå och lägga mig med ett stort leende på läpparna, inte alls en sån fake som den på bilden. Herregud, va länge sen det var jag gjorde det. ♥

Jag har väldigt svårt för att bli av med saker, så jag sparar nästa på allt. Man kan hitta nästan vad som helst i mitt rum, från den första glass påsen från i somras, till stenar som jag och Melker plockade i skärgård. I oförsig, så sparar jag bara saker som betyder något för mig av någon anledning. Idag fastnade min blick på en grej som bara legat där i snart två år.. jag köpte den som en present som jag aldrig gav ut av en mängd anledningar. Men snart börja jag undra, när jag äntligen ska få ge ut den där fina saken. När ska en bild på mig och någon sitta där? Blir trött på att någon aldrig stannar tillräckligt länge. Blir trött på att jag aldrig hittar den någon som ska sitta där.



Var är du någon? Jag har väntat så länge nu

Just nu vill jag bara ha min Alice brevid mig Det är fan dax för att mig att inse vilka människor som faktiskt är värda att ha. Det är dax för mig att faktiskt inse vad en riktig vän är.

bästavän ♥

I helgen när jag städade mitt rum hittade jag mina gamla skrivhäfte från i sjuan, jag försökte leta efter något kul som jag kanske hade antecknat, men jag hittade bara ditt namn bredvid ett ♥ skriven med en rosa penna på varenda sida. Sedan kollade jag i genom mina smycken där hittade jag en liten silverfärgad paljett.. den är så liten och obetydlig, färgen har nästan gått bort. Jag kommer ihåg så väl första gången jag såg den, och jag kommer också ihåg varför jag sparade den. Gamla flashbacks kom ut, och jag var så nära på att bli av med den, men jag vågade inte det, så den ligger sparad i en liten rödask som om den vore det värdefullaste jag har just nu. Hur långt ner jag än gräver alla minnen, så dyker dem upp lite överallt. / skriven förra helgen.

Jag har väntat så länge på den här dagen, äntligen kan jag säga exakt allt jag tänkte & tänker på utan att vara rädd för att svaren jag får kanske sårar mig. Jag blir inte ledsen eller sårad längre. Dock så ger varenda ord jag skriver till dig skuldkänslor. Jag vet det & även fast att jag vet om det, skriver jag ord efter ord. Vilken hemsk människa jag är, som fortsätter, men jag kan inte låta bli! Antingen du eller Jag. Heller du :( Det är faktiskt rättvis med tanken på allt..

/ skriven idag.

I mina händer håller jag årets sista skolfoto, känner redan att slutet är hur nära som helst. Båda glädje och sorg ser jag på bilden ovan. Jag kan ser mer än fina ansikte, jag kan se rak i genom var och en. Bara några månader kvar, och sen är det dax att säga hejdå till den lilla Myrsjöskolan som har lärt mig så mycket. ♥

Tänker aldrig mer låta någon behandla mig, som du har gjort. För jag förtjänar inte det. Tea var ligger ditt självförtroende? Frågade min kära. Den är uppe på toppen, och ingen kan få ner den.

Jag tar våra minnen, och gör om dom till nåt fint. Nån slags verklighet.
Jag sparar allt, alla minnen, sorterar, & rättar till.
Gör allt fint igen och sparar det;
som det bästa, jag aldrig hade.

Tyckte bilden passade in ganska bra. Tagen den 25;e maj 2010 om jag inte minns fel.

Hur kan alla hennes favoritlåtar finnas med på en lista? På hans lista? Hur kan ett namn få henne att le så mycket att hon inte kan sluta? Hur kan få ord få henne så glad? Hur kan han betyda något ens? Hur kan hon tro att han är annorlunda? Hur kan någon få henne att ställa så många frågor?

---

Min finafinafina lillebror är hemma nu. Min finis, som leker gangster men egentligen är det bara en fasad. Han är världens bästa om man känner honom så bra som jag gör. Han som kokar té åt mig när jag är sjuk.
Han är min lillebror ♥

Aldrig någonsin igen kan komma ihåg en pin-kod, asså aldrig, även när du får en ny.
Och må din klocka alltid gå tjugo minuter för sakta så att du alltid kommer för sent
Och må köttätande myror äta upp dina ögonlock så att du alltid är trött
Och även när du är pigg så ser du väldigt väldigt väldigt trött ut..
Och må dina hårddiskar för evigt alltid krascha

Bilden är från första dagen på sommarlovet.

Hur kan man sakna något  så mycket att man vill gå tillbaks i tiden och göra om det igen.
Skulle inte säga nej till det. Börja om sommarlovet igen, fast det var i slutet då, allting blev perfekt ♥

♦ Jag tycker om att spegla mig själv.
♦ Jag älskar killparfym, åååh om jag gör!
♦ Jag går runt i skolan och sjunger hela tiden.
♦ Jag tar avstånd från en person när den sårar mig.
♦ Jag följer den där ordspråket ''Forgive but never forget''
♦ Jag blev väldigt krävande när det gäller killar, under sommarlovet.
♦ Jag bryr mig mer om vad min närmaste tycker om mig, än va randoms gör.
♦ Jag hatar, verkligen ogillar folk som tror sig själva vara bättre än någon annan. ush

- Borde egentligen skriva av mig någon annanstans istället! men goooosh.. jag saknar dig :(

Vad har jag gjort hela sommaren? Varit med Alice, men inte i underlandet! Vi har haft båda fötterna på jorden och haft så jävla kul. Vi alla har en kompis, som ligger lite närmare än alla andra, som vet lite mer om dig, än alla andra. Som skrattar med dig, lite mer än alla andra. Som finns där, lite mer än alla andra. Alla vi har en Alice ♥ fast min alice, vill jag inte byta ut mot någonting. För hon är helt enkelt bästbästbästbäst. Puss bästa.

Så nära men så långt ifrån.
Så rätt men så fel.
Så omöjligt.