Ett ögonblick ut av mitt liv.
Ett ögonblick ut av mitt liv som jag aldrig kommer att glömma, hände i somras & är ganska privat. Så tyvärr tänker jag inte skriva så mycket av det. men check it out.
'' Vinden var lagom nice, och solen lyste fortfarande, gud vilka sommar känslor & det var just det var, början av juni. När alla människor går runt med ett leende på läpparna, hela Ormigne såg så nöjd ut, som om någonting skulle hända.. man kände doften av mysterium i luften.. men va kunde de vara?! undrade jag tyst för mig själv, samtidigt som jag kollade på hur vacker Hedda var. Hon stod och log, och såg mins lika glad som vi var på den 26/1/2010. Vid samma ögonblick såg jag bussen, 448 mot Vikingshill. Det var lika bra att den bussen tänkte jag, så kan jag byta buss vid förmansvägen, eftersom att jag egentligen skulle åka till Gustavsvik. Så jag & Hedda, två glada tjejer hoppade på bussen, plötsligt känner jag att någon drar mig i armen det hårdaste den kan, och jag vänder mig om arg, det var Hedda, jag förstod ingenting, jag kollade på henne förvirrad och hon pekade ut genom fönstret, då, förstod jag allting, magen började pirra, skärpt dig tea, det kan inte vara möjligt att känna den här pirret efter allting, sa jag inombords, men jag kunde inte bestämma över den passionerade pirret. Vi satte oss ner fort, det som orsakade den underbara pirret var nu på bussen, kunde inte låta bli att kolla på honom, eller han att kolla på mig. Den blicken var så stark att den gjorde att jag, för en sekund glömde att vi var satt på en buss med 20 andra personen, den blicken var så speciell att så länge den varade kändes som om att ingen mer än han & jag var där.''
'' Vinden var lagom nice, och solen lyste fortfarande, gud vilka sommar känslor & det var just det var, början av juni. När alla människor går runt med ett leende på läpparna, hela Ormigne såg så nöjd ut, som om någonting skulle hända.. man kände doften av mysterium i luften.. men va kunde de vara?! undrade jag tyst för mig själv, samtidigt som jag kollade på hur vacker Hedda var. Hon stod och log, och såg mins lika glad som vi var på den 26/1/2010. Vid samma ögonblick såg jag bussen, 448 mot Vikingshill. Det var lika bra att den bussen tänkte jag, så kan jag byta buss vid förmansvägen, eftersom att jag egentligen skulle åka till Gustavsvik. Så jag & Hedda, två glada tjejer hoppade på bussen, plötsligt känner jag att någon drar mig i armen det hårdaste den kan, och jag vänder mig om arg, det var Hedda, jag förstod ingenting, jag kollade på henne förvirrad och hon pekade ut genom fönstret, då, förstod jag allting, magen började pirra, skärpt dig tea, det kan inte vara möjligt att känna den här pirret efter allting, sa jag inombords, men jag kunde inte bestämma över den passionerade pirret. Vi satte oss ner fort, det som orsakade den underbara pirret var nu på bussen, kunde inte låta bli att kolla på honom, eller han att kolla på mig. Den blicken var så stark att den gjorde att jag, för en sekund glömde att vi var satt på en buss med 20 andra personen, den blicken var så speciell att så länge den varade kändes som om att ingen mer än han & jag var där.''
Kommentarer
Postat av: Anonym
gud vad fin du skriver :P kärlek vid första ögonkastet?:)
Postat av: heeeeeeeeeeeddddddduuuuuiiisisisisi
haha I remember ! den dagen förändrade mycket, helt sjukt! längtar till nästa sommar, puwss
Postat av: Anonym
fin ögonblick <3
Trackback
